Day 26 Santa Catalina de Somoza to Foncebadon or Walking like a mujer

As I was entering Astorga yesterday an elderly man came up to me and started to talk. He told me about 2 roads into the town, maybe he thought I looked lost (I could still see the cathedral though, this was before I got lost). He told me the best way to the cathedral, so I thanked him. His answer was 'De nada, mujer' (you're welcome, woman). Somehow that made me feel very much at home.
This morning was a bit different. Usually people are quiet in the mornings, so as not to wake everybody. Today, however, somebody turned the lights on at 6.15, and by 6.45 most people were gone. With the lights on it was so much easier to get ready, and by 7.30 I had had breakfast at the bar and was ready to go. Today's walk was all uphill for 17 km. For a while it looked like it was going to rain, but it turned into a nice day and I was hoping to be able to cross the mountain pass. The next town is some ways away though, and my foot hurt, so I decided to stop at Foncebadon. It is very beautiful here, and I was first in my room, so I got the best bed =)

Getting closer to the mountains

The Heather was enormous

Igår när jag kom till Astorga kom en äldre man fram till mig och började berätta om de 2 vägarna in till staden. Kanske såg jag vilse ut, men jag kunde fortfarande se katedralen, det här var innan jag tappade bort den. Jag frågade efter bästa vägen dit, och när han visat mig tackade jag så mycket. Hans svar var 'De nada, mujer' (ung. Varsågod, kvinna). Det kändes mycket familjärt och fick mig att må bra. I alla fall tills jag gick vilse igen =)
I morse var det en ovanlig morgon. Oftast är folk mycket försiktiga för att inte störa andra, men idag var det någon som tände taklampan redan 6.15, och redan 6.45 hade de flesta gett sig av. Det gjorde det enklare för mig att bli klar, och redan 7.30 hade jag ätit frukost på restaurangen och var klar att ge mig av.
Idag gick det uppför hela tiden, i 17 km. Ett tag såg det ut att bli regn (det duggregnade i bergen, och duggregnet blåste ner längs bergssidan, så ett tag blev jag lite blöt) men sedan sken det upp och blev fint. Det gjorde att jag hoppades kunna gå över bergspasset till nästa samhälle redan idag, men det var lite för långt och dit ville inte foten, så jag stannade i Foncebadon. Här är mycket vackert och jag var först i mitt rum, så jag valde den perfekta sängen =)