Dag 15 Burgos to Hornillas del Camino or Walking Like a Duck

On the Camino we have a lot of time to think. One thing most people think about every now and then is what we can get rid of to make our packs lighter. Just as our "real" lives get easier when we get rid of things, so does life on the camino. Sometimes I like to think about what I'm really happy to have brought. One thing is my walking poles. At times my balance is off, and at those times I am so happy for my poles. They also help take some of the weight off my feet and hips. They do however make me look a bit funny, since I tend to walk more from side to side. And the more tired I get, the more I tend to waddle from side to side.
Today we left Burgos, but since we stayed out late we had a late start. This turned into another hot day and we were a bit slow, so When we arrived at the albergue it was completely full. There were already people who planned to sleep on the floor, but he still had 2 mattresses. So we are now planning to sleep all 3 of on those. Interesting.

Mandarine slush and vanilla ice cream in Burgos

När man vandrar på caminon har man mycket tid att tänka. En sak som de flesta funderar på ibland är vad man kan göra sig av med för att ryggsäcken ska bli lättare. Precis som det "verkliga" livet blir enklare om man lyckas göra sig av med saker, så blir det också lättare på caminon. Jag brukar också fundera på vad jag är riktigt glad över att ha. Bland de bästa sakerna jag har är mina vandringsstavar. När balansen är dålig hjälper de mig att inte falla, och de avlastar mina fötter och höfter. Men man ser lite rolig ut, man liksom vaggar från sida till sida. Och ju tröttare jag blir, desto mer vaggar jag. Precis som en anka, en caminoanka.
Idag kom vi iväg sent på morgonen, strax efter 8, på grund av att vi var ute sent igår kväll. Morgonen var lite kylig men det blev snart varmt. Egentligen är det inte så varmt i skuggan, men solen är så varm att det blir mkt jobbigt. Framemot lunch var vi varma och trötta, och gick allt saktare. När vi väl kom fram till härbärget var det fullt, men det fanns 2 madrasser kvar. Eftersom vi inte orkade fortsätta gå bestämde vi oss för att dela dem på oss tre. Spännande.