Yesterday there was a very muddy part of the road where I suddenly felt very unstable, it felt like I was on high heels and just about to topple over. When I looked down the mud had built up and was sticking to my boots, and I couldn't shake it off. The next 200 meters were difficult to walk, but after a while it got better and I could wipe the boots on the wet grass and rinse them off in the puddles.
Today was a nice day for walking. The sun was shining and it was Nice and not too warm. Eventually the wind picked up and made it almost too cold. Tonight I'm staying at the only albergue in this town, very nice. There's an inner courtyard where I'm sitting right now, and it is very nice and warm in spite of the wind outside. 17 km today.
|
Leaving this morning |
|
Entering Hospital de Orbigo |
|
The longest bridge on the camino |
|
Albergue in Villares de Orbigo |
Igår var det en del av vägen som var mycket lerig och plötsligt var jag nära att tappa balansen. Det kändes som kängorna hade fått höga klackar. Det visade sig att leran fastnade under kängorna och det gick inte att skaka av leran heller. Ca 200 meter senare blev vägen lite grusigare. Jag kunde torka av leran på gräset, och plaska runt i vattenpölarna för att få bort det värsta.
Idag har vi haft fint väder. I morse sken solen och det var lagom varmt att gå. Efter ett tag började det blåsa rejält och det blev lite svalare. Ca 13.00 hade foten fått nog för idag och jag stannade på byns enda albergue, som visade sig vara mkt bra. Det är ett äldre hus som renoveras av ett ungt par. Just nu sitter ihåg på en varm och skön innergård och hör hör vinden vina utanför. Perfekt för att torka tvätt =) 17 km.
No comments:
Post a Comment