Sauntering/Släntrande

When I walk I usually listen to music. I have chosen songs that go with my pace and keeps me from slowing down. This morning I walked 9 K with 11 kilos on my back, yesterday I walked just over 7 K with 8.5 kilos and today I found it difficult to keep up with the music. I started thinking about something I read the other day concerning the word 'sauntering'. It is believed that the origin of the word is from vagrants in medieval times. The would walk from house to house, begging for food and claiming they were pilgrims on their way to the Holy Land, the Saint Terra. They were called saintterrers, which would turn into saunterers. True or not; I am now one of them . My pack slows me down, and I have become a saunterer/saintterrer. I just hope my pack won't weigh 11 kilos when it's time to saintter for real!

Släntrande

När jag är ute och går lyssnar jag vanligtvis på musik. Jag har valt ut låtar som hjälper mig hålla lämpligt tempo, och som hindrar mig från att sakta ner. I går gick jag drygt 7 km med 8,5 kilo i ryggsäcken och i morse 9 km med 11 kilo i ryggsäcken. I morse var det svårt att hålla tempot! Jag kom att tänka på något jag läste häromdagen, om ordet 'sauntering' (släntra). Man tror att ursprunget till ordet saunter kommer från medeltiden. Luffare som vandrade från hus till hus och tiggde mat och husrum sade sig vara på väg till det Heliga Landet, Saint Terra. Luffarna kallades saintterrers, vilket så småningom utvecklades till ordet saunterers. Oavsett om det är sant eller inte så har jag nu blivit en släntrare, en saintterrer. Jag kan bara hoppas att ryggsäcken inte väger 11 kg när det är dags att släntra/saintter på riktigt!

Blistered feet/Blåsor (svenska längre ner)

As if pinched nerves wasn't enough I now have blisters on both feet. As I was getting ready for my walk yesterday I thought I'd try a "new" pair of shoes. My feet always hurt more or less and I don't have any shoes or boots that suit my feet very well for walking. Yesterday I thought I'd try the shoes I use in the garden. They seem to work fine for hours in the garden, so why not for walking? 

So, I set out on my walk with a 7 kilo pack on my back. My plan was to walk 11 km, but after 6 km my feet were getting sore. I tried to stick it out, but 1 km later decided that blisters would set my training back. So, I called my husband, who came to pick me up. I was giving in to the pain, but being stubborn isn't the wisest thing to be when you only have so much time to get in as good shape as possible.

Today is rest day, and I'm sure my feet will be ok for a walk tomorrow. On a more positive note the weight on my back didn't bother me much. For my next walk with a pack, I'll increase the weight some more. Not tomorrow, though!

Blåsor

Som om det inte räcker med nerver i kläm så har jag nu blåsor på båda fötterna. När jag skulle ut igår tänkte jag att jag skulle prova ett par andra skor. Mina fötter gör alltid mer eller mindre ont och jag har inga skor eller kängor som passar bra att gå i. Igår testade jag mina trädgårdsskor. Om jag kan ha dem i timmar i trädgården borde jag väl kunna ha dem när jag går?

Så jag gav mig av med 7 kg i ryggsäcken. Jag hade tänkt gå 11 km, men efter 6 km började jag få ont i fötterna. Först försökte jag härda ut, men en km senare insåg jag att rejäla blåsor skulle hindra träningen. Så jag ringde min man, som kom och hämtade mig. Jag gav efter för smärtan, men när man har begränsat med tid att komma i form är det inte smart att vara envis.

Idag är det vilodag och imorgon kommer mina fötter vara ok att gå med igen. Positivt är i alla fall att ryggsäcken inte var något problem. Nästa gång ska jag prova med mer vikt i ryggsäcken, men det gör jag inte imorgon!

Starting over/Börja om (svenska längre ner)

Years ago hubby and I used to do a lot of walking. Then nerves in both feet got pinched and made me have to quit, but I miss it a lot, especially the mountain trips. So now I decided to start again and see where it gets me.

To really get me going I felt the need for a goal, so yesterday I got plane tickets to go to Biarritz on 3 April. From there I'll take the bus/train to Saint-Jean-Pied-de-Port and start walking the Camino Frances toward Santiago de Compostela. I have no idea how far I'll get, or how my feet will hold up, but that's the charm with the Camino. The goal isn't Santiago, the goal is the journey.

För många år sedan brukade min man och jag gå långa promenader.  Sedan fick jag problem med nerver i kläm i båda fötterna och blev tvungen att sluta, men jag saknar  det, särskilt fjällvandringarna. Nu har jag bestämt mig för att börja gå igen och se hur det går.


Efter ett tag började det kännas lite trögt, och jag kände att jag behövde ett mål med promenaderna. Igår bokade jag flygbiljett till Biarritz den tredje april. Därifrån fortsätter jag med buss och tåg till Saint-Jean-Pied-de-Port där jag ska starta min vandring på Camino Frances mot Santiago de Compostela. Jag vet inte hur långt jag kommer att kunna gå, eller om mina fötter klarar sig, men det är charmen med caminon. Målet är egentligen inte Santiago, målet är färden.